Svar till Jossie: när fick du reda på att du hade borderline? och vad ska man göra om man misstänker att man har någon diagnos? jag har väldigt svårt att lita på folk och släppa in dom på livet. speciellt läkare. jag vet inte varför. tycker det är jobbigt att prata om mig själv. tänkte om du visste något annat sätt eller nåt?
Jag fick min diagnos på papper när jag fyllde 18, men läkare och psykologer hade den diagnosen fastställd redan när jag var 17. Man kan inte få diagnosen "på riktigt" förrän man är vuxen, då det lätt kan förväxlas med vanliga tonårsproblem.
Om du misstänker en diagnos ska du kontakta Vuxenpsykiatriska mottagningen eller prata med en läkare för att få genomgå en utredning. Det finns inget annat sätt, tyvärr. Utredningen bygger på observationer av patienten, frågor och samtal. Du måste prata med dem om de ska kunna bedöma dig.
Jag har också väldigt svårt att lita på folk och släppa in dem för nära. Men det är just det man behöver träna på. För att bli frisk måste man prata och bearbeta tillsammans med en psykolog. Du har rätt att byta om du inte känner dig bekväm med den läkare eller samtalsperson du har. En utredning tar ganska lång tid. Det är inget som kan fastställas efter en träff. Din psykolog, tillsammans med läkaren håller i processen och för att de ska kunna bedöma måste du ha varit på ett antal psykologsamtal.
Jag har haft min Borderline personlighet med mig hela mitt liv. Om ett barn, under den period då det börjar utveckla sin personlighet och sin bild av världen blir utsatt för trauman kan personligheten komma att byggas upp och anpassas till detta. Mobbing, misshandel, psykisk misshandel, invalidering, sexuellt utnyttjande mm är exempel på trauman. Ofta krävs det att hela livet präglats av instabilitet, otrygghet, rädsla, oro och besvikelse. Att man växt upp i detta och blivit "stöpt" därefter. Symptomen börjar tidigt när man fortfarande är barn och utvecklas och blir värre med tiden.
Hur är det för dig? Har du alltid haft en instabil personlighet? Har du varit med om trauman eller haft en jobbig uppväxt?
Jag tycker att du ska försöka prata så att du kan få rätt diagnos och rätt hjälp
kram
Tack för att du svarade :)
SvaraRaderaasså, jag vet inte om jag har en instabil personlighet eftersom jag inte pratat med någon läkare om det. Jag har haft en jobbig uppväxt då både min morsa och farsan är alkoholister. min mormor och morfar också. Jag har även börjat drömma om saker min farsa har gjort mot mig men jag vet inte om det är sant.
Jag förstår de där med att man måste prata med en läkare och så, men har har svårt för att väna ut och in på hela mig. Har aldrig kunnat de. Berätta exakt hur jag känner. Så jag är ju aldrig få veta.
jag har läst kriterierna för borderline och vissa stämde in på mig, vilket de kanske gör på alla, men jag blev faktiskt förvånad. Jag vet inte hur jag ska göra ..
Du har haft en orolig uppväxt så det finns ju en förklaring till varför du mår dåligt. Jag har väldigt svårt att uttrycka mina känslor. Jag vet inte vad det är jag känner. Men då säger jag bara det, att jag inte vet. Berätta om vad du har för problem. Deppig? ångest? massa tankar? paranoia? relationsproblem? du måste inte vända in och ut på dig själv, bara tala om vad som är dina problem.
SvaraRaderaHar du tittat på andra diagnoser också? typ bipolär och depression. De är väldigt väldigt lika borderline. Alla kriterier för depression finns även hos BPD. Om du vill kan jag lägga upp en skattningsskala för depression som jag fick göra en gång i veckan när jag var inlagd.
Utmärkande för borderline är extremt svartvitt tänkande, impulsivitet, relationsproblem, kronisk tomhetskänsla, extrem separationsångest som kan leda till självmordsförsök eller hot om självmord.. mm.
humm.. det blev långt, men du får fråga mer om jag missat nåt (:
kram
du får gärna lägga upp en sån skattningsskala (: jag har ju varit deprimerad och de går i vågor hela tiden.
SvaraRaderajag har skärt mig men har slutat me de, och ja har försökt ta livet av mig en gång.
alltså, jag mår inte bra. och jag vet att jag är rätt deprimerad nu, men det känns ändå som de är något annat, nåt mer än depression.
men tack för att du har svarat iaf :)
kram
Det låter som mer än depression. Att det går i vågor kan vara ett tecken på bipoläritet. Det är väldigt likt borderline
SvaraRaderausch vad jag hatar dehär .. jag ska flytta snart också så då ska ja få prata me nån på öppenpsyk, men är verkligen rädd för det. har aldrig vågat säga precis va jag känner. känns som dom tror att jag hittar på. jag vill bara veta vad de är för fel på mig ..
SvaraRaderaförsök ta det lugnt och tänk att "nu ska jag prata och få ett svar, sedan behöver jag inte träffa den personen mer" eller skriv! ett brev är jätte bra! försök med det. du kan även visa din blogg där du skriver om din vardag. Det kanske kan vara lättare?
SvaraRaderaaah jag får se hur jag gör. måste träffa personen först och se om jag känner att jag kan lita på han/hon.
SvaraRaderaDet gör du rätt i (: det måste kännas rätt
SvaraRadera